Monday, December 24, 2007

God Jul!

I've had a fantastic Christmas Eve - the "big" day for Swedes. From "lussebullar" to "Karl Bertil Jonsson" to a visit from Santa. Santa visits all Swedish homes in person - so he came all the way to California. Phew. Too bad my Husband missed him. He had to go get milk.

We've had a day with lot's of laughs, fun, traditional food and candy and silly rhymes on the gifts.

Merry Christmas to everyone reading! I hope you have a fantastic Christmas!


12 comments:

Annika said...

Karl-Bertil......Absolut "on my miss list". MÅSTE be att ngn därhemma bränner ner den till mig. Den är ju SÅÅÅ fantastisk!
FIN BILD!!!!
God fortsättning!!

Unknown said...

and a very merry Christmas from my husband Christer and myself!

Veranda

JaCal said...

Annika - ja, den är helt fantatiskt mysig tycker jag - en stark tradition här. Fördelen med att ha inspelat är ju att man kan välja själv när man vill ha den. Mest en "stämningsbild" - var för lat för att hämta stativet så den är rätt suddig.

Veranda - well, the same to you! I hope you have a great Christmas!!

Petchie75 said...

God fortsättning Jacal! Mina syskon var besvikna att de inte kunde hitta Karl Bertil Jonssons jul på internet så det är väl bäst att spela in den nästa jul, om det blir fler jular som de firar utomlands (hos mig!)..

Toini said...

God Jul och Gott Nytt År till dej. Jag såg Karl Bertil också, sen såg vi Kalle och hans vänner på kvällen, tillsammans.

Gjorde även min egen rödbetssallad, så jag fick sådan till julbordet.

Fortsatt trevlig helg till dej!

JaCal said...

Petra H - ja, alltid bra att ha lite Karl Bertil i lager! ;-) God fortsättning själv!

Toini - Låter som ni hade rätt "svenskt" ni också - hi hi! ;-) God fortsättning!

Desiree said...

Låter som ni fick en härlig jul. Synd att maken din missade tomten som kommit hela vägen från nordpolen ;-)

God fortsättning.

Unknown said...

Läste din blogg här lite och såg att du och din mann hade hamnat i USA genom att ni blev "transferd" dit. Behöver man inget green card då eller något sådant? Och är det svårt att börja jobba i USA som svensk?

Intressant blog i alla fall och god jul. :)

JaCal said...

Desiree - japp! Jättemysig! Väldigt otur för maken att han missade det hela...

Per - nej, inte om man har en arbetsgivare som är den som "transfererar" en - då finns det en speciell visumsort - L1 (A och B) - som använd. Den medföljande spousen (om det finns en sån) får ett L2 visum, vilket ger rätt att arbeta. På ett L1 visum kan man bara arbeta för det företag som "sponsrat" visumet och beroende på vilken sort man har (A eller B) kan de förlängas i viss maxtid. I vårt fall valde företaget att sponsra en green card process efter att förlängt visumet ett antal gånger. Om det är svårt att börja jobba i USA beror nog på vilken inställning man har - det är annorlunda på många sätt. I min makes fall har det varit lätt - han är "geek" och nästan allt hans arbete utfördes på engelska redan i Sverige (som mycket inom "IT-världen"). Får man chansen - prova på - Sverige finns ju alltid kvar - dit kan man alltid återvända! ;-)

Kul att du tycker bloggen är intressant och god jul själv!

Anonymous said...

Vilken tur att man läste din blog och fick höra en del info om bo i California!
Jo, min man är som din man, en "geek" som fick en L1 visum och ska börja jobba i Jan Jose snart. Själv får jag L2. Får man fråga om det är lätt att för mig att söka jobb där? Jag menar om själv sökprocessen är krånglig för L2-hållare. Vi har förresten två pojkar som båda går i skolor, har de lika rättigheter att går på skolan där som andra "amerikaner"?
Förresten, God i fortsättning!!!

JaCal said...

Ymzhao - tja om det är lätt att söka jobb eller inte beror nog på vad det är för jobb du söker. På "ytan" är det ju samma saker - har du ett gilitigt visum har du också rätt till ett social security nummer och därmed kan beskattas. Det lämnar man ju inte in förrän man fått ett jobb och de ska lägga upp dig som employee - så förutsatt att man har kvalifikationer och språkkunskaper så ska det inte vara något problem i själva sökprocessen. Arbetsgivaren behöver i teorin inte ens veta att du är L2 tror jag. Sen är ju L2 tidsbegränsat och då är ju frågan om du vill vara tydlig med det i själva sökprocessen.

Den första processen du måste göra som L2 är att ansöka om ett Employment Authorization Card - det är det som gör dig rätt att arbeta. Det ska sen förnyas varje år eller så. Om din maken har ett L1-A (bättre än L1-B) skulle jag försöka få arbetsgivaren att sponsra ett green card så fort som möjligt. Då blir det mesta mycket lättare. Även om lagändringen för ett par år sen att sen spouse till en L1-visa hållare, dvs en L2-hållare, har rätt att arbeta gör saker lättare.

Ja, barnen har samma "rättigheter" och "skolplikter" som andra barn. Därmed inte sagt att det fungerar precis som i Sverige - det är inte säkert att man t ex är garanterad plats på den närmsta kommunala skolan, är den full kanske man får plats i en annan.

Lycka till - vilket kul äventyr!

Anonymous said...

Jätte tack! Verkligen se framåt med ett nytt liv i California! Vem vet, kanske vi ses där! :-)