Thursday, September 04, 2008

Speed of the soul

My soul (or whatever) is usually 3-4 days behind when I travel cross Atlantic (how do these business people who travel all the time do it??). And since I usually only stay for 7-8 days before returning back to California (with my lagging soul behind) my stays here causes a somewhat weird feeling.

I'm walking the streets of Stockholm (even though I do spend most of my time in the office) almost like in a haze... am I really here... maybe I'm just dreaming... it feels unreal. And since this used to be my home, it's totally familiar. I could navigate blindfolded - but now I'm discovering new things all the time. "New" buildings, new views, new smells.

I'm not a tourist, I'm not home, I'm not staying - I just... am.



Weird.

4 comments:

Desiree said...

Underbara Stockholmsbilder du bjuder på igen. Stockholm är verkligen en sådan vacker stad. Jag förstår att det känns märkligt att vara hemma men ändå inte. En besökare i sin hemstad. Ha det bra och njut av allt svenskt.

Anonymous said...

One good blog deserves another and so I'd appreciate it if you would allow Katrineholm Uncensored to be linked on your fine blog. You are linked on Katrineholm Uncensored 'cause you write an excellent blog!

Regards from Katrineholm, Sweden which is also know as "Sweden's most boring town!"

Ulrika said...

Eh... har du inte fattat att du ÄR en av dessa affärsmänniskor som reser fram och tillbaka, hela tiden! Så du vet nog bäst av alla hur man klarar av det. Tror jag. Det är långt mellan Mariaberget och Venice. Himla långt.

JaCal said...

Desiree - ja, man är lite som turist - fast ändå inte. Hann inte ut så mycket denna gång tyvärr - allt för få bilder...

Anonymous - well, thank you. You didn't put a link to your blog... ;-)

Ulrika - nja, med 4-5 resor per år ligger jag nog i lä jämfört med dem som åker mellan USA och Europa på veckobasis och ständigt är ute och flyger och flyger mer en 100000 miles om året. Jag vet hur jag kan hantera det - och tycker det är tufft och får kämpa hårt. Hur man fixar att åka från London till ett möte i New York och tillbaka dagen efter är "beyond me". Dessutom åker jag inte till något "nytt" - även om jag ibland nuförtiden känner mig som en "alien" i Stockholm så har jag ju ändå koll på infrastruktur etc och bor oftast hemma hos föräldrarna och behöver inte köra hotellracet.