Wednesday, September 10, 2008

Westbound jetlag

When I started travel between California and Sweden 9 years ago, I had a really hard time with east bound jetlag (westbound felt like a breeze comparatively). I had to work hard to find the tricks that worked for me and now, I'm usually out of it in less than 24 hours (not if the kids are with me - then it takes more like 6 days or so...).

But the last couple of years, west bound jetlag has really started to hit me hard. I'm on my third day back in California and my head is pounding, my body feels weird, I've slept 10 hours through the night, I'm grumpy (really, I'm a real pain, just ask my husband) and I just can't shake it off.

I really have to start making a new plan for how to handle this - or my family might not want me back when I return from Sweden next time in October.

3 comments:

Annika said...

Ska du tillbaks så snart igen...Suck...( I guess). Det tär ju så på kroppen att resa så långt. Och jetlag...Usch ja, det är verkligen en tuuung aspekt.

veronika said...

Vad jobbigt för dig , du som reser så mycket också.
Du får klura ut någon plan, du är ju duktig på det.Kanske att ta in på hotel i tre dagar i Sf innan du ser familjen igen.:)

JaCal said...

Annika - japp... och sen - bara två veckor senare blir det DC... Jetlag har slagit extremt hårt de senate åren - skumt och jobbigt.

Veronika - haha - ja det är en bra plan - maken skulle nog bli jätteglad om jag var borta ytterligare 3 dagar... ;-) Måste nog tänka ut ett annat sätt - ut och promenera samma dag jag kommer, tvinga mig själv uppe längre, ställa klockan, äta annan mat etc etc... Suck.