Friday, September 19, 2008

5 years, 6 moms and 12 kids

When my Daughter was two weeks old, I took her with me to a "support group" for new moms at the clinic that hosts my family doctor and ob/gyn. New moms could go here every week on Thursdays to meet and talk and hang out (I guess the same kind of groups or meetings exists in Sweden).

At this point, I really didn't have that many friends here, I had been working from home, traveling extensively between Sweden and the US and hadn't really had the time or opportunity to meet new friends. And despite being pretty shy, I realized that since I hardly knew anything about kids, I could be a good idea to go, if nothing else, to figure out the best way to change a onesies on a constantly moving baby.

At the support group, lead by a nurse who had a newborn herself (but her second, so she was in another league than the rest of us - she could changed diapers and have a conversation at the same time... we were very impressed), I met a bunch of moms, just as novice as I was.

I was so lucky - and we all hit it off right away. Funny enough - we were almost all the same age, 30 something, had all worked and been married for a couple of years before our tiny miracles arrived - and we all had baby girls...

For almost 5 years now, we've hung out (we graduated from the support group after about 6 months and broke free to do our own little get-togethers) - and seen our kids grow and prosper. We've been through loss, serious illnesses and lots of laughs. Through the friendship with these moms, I've come to understand that they might be just as confused as I am when it comes to how things work when having kids here - despite being very much non-alien. Just like me, they've had to figure out how to find a good pediatritian, how to sign up for preschool and what all those shots are actually for.

Today we all gathered to celebrate our girls' 5th birthdays (which are all in August and September) and now all 6 girls are big sisters - to 4 girls and 2 boys (boys sure are a clear minority in this gang), have developed from small, newborn babies to big, beautiful girls with great personalities and have started Kindergarten. And their moms have developed into pretty cool moms, if I may say so myself.

8 comments:

Mia said...

Det låter så mysigt att träffa en grupp med likasinnade mammor! Måste vara fantastiskt att ha ett sånt härligt nätverk! :)

Anna, Fair and True said...

Vad kul också att tjejerna kommer att växa upp tillsammans! Förhoppningsvis fortsätter de vara vänner också!

Ally said...

Oh I love this picture, how cute!

I'm happy to hear that some health groups have developed these kinds of groups. I know researchers found that when new moms were put into groups like this, they were less likely to suffer from postpartum depression and to bother the doctors with simple questions because they had a network of other women with whom they could confer.

What's great is now you're still in contact with yours. :-D The funny thing about mine in Sweden, most of us were non-Stockholmers(extremely so in my case) and nearly all of us moved "home".

TinTin said...

Tycker ibland synd om papporna, som missar även den här biten av föräldraskapet. Fast de behöver det kanske inte på samma sätt.
Mina vänner här är nästan utan undantag "baby group friends".
Oumbärligt.

Anne said...

Vad härligt det låter, underbart faktiskt. Det är lite min bild och känsla också, att när/om man får barn så öppnas helt andra möjligheter vad gäller att skapa nya kontakter och träffa nya vänner och människor i "det nya landet".

Anonymous said...

Åh så mysigt det lät!
Jag upplever samma känsla med "mina" mammor från skolan.
När min äldsta började kindergarten så var vi alla nya på skolan, alla lika oroliga och fundersamma.
För mig kändes det som första gången som inte bara jag ställde frågar utan vi var alla lika beroende av varandra.
Nu snart två år senare känner vi verkligen varandra. Eftersom man ses här varje morgon och eftermiddag vid lämning så är det dessa mammor/vänner man delar allt med. Sorg, glädje osv.
Ett mycket lätt sätt att komma in i samhället!
Kram Anna från Sydney

JaCal said...

Mia - ja, det är faktiskt ett fantastiskt nätverk - speciellt som alien när man startar om från scratch... vilket du ju vet allt om. Jag är lyckligt lottad.

Anna - ja, vi får väl se. Ingen av dem går faktiskt i samma skola - i vår city finns det en hel drös med små elementary schools - så ingen har lyckats börja i samma faktiskt.

Ally - yes, I only had great experience - but we might have been lucky too. And yes - we've learned soooo much from each other - and all those questions we would have wanted to ask our pediatricians about... good move from their side... ;-) Yes - so far - we're all in the same place still. Amazing!

Tintin - ja, faktiskt. Att få dela föräldraskap på det sättet. Helt oumbärligt.

Anne - absolut - för mig var det hela "öppningen" på riktigt. Och det blir annan vänskap än vad man kan bygga via jobb och andra nätverk. Jag är så glad att jag hittat dessa vänner!

JaCal said...

Anna - ja, det är verkligen en situation när det inte längre spelar någon roll var man kommer ifrån - det är en ny värld för alla, alla har samma frågor och funderingar - och alla delar oron för sina barn i skolan.