Sunday, February 17, 2008

Home sweet home

I'm so happy to be home. Especially after these quick trips to Sweden, that sometimes confuse more than anything else. I love my hometown, but my home is where my family is. Even though every time I come back I feel at home and a bit lost at the same time. It feels like seconds ago since I walked the streets of Stockholm and just minutes ago since I left for the airport.

I really wonder what it is like to be a "Swedish alien" in Europe or on the US east coast for that matter. When you're only a few hours away from home and sometimes without a single hour of time difference? Is it easier or even more confusing?

I didn't have time for much more than work during my 6 days-stay in Sweden, but I managed to squeeze one quick afternoon for some shopping. Why is it that I think everything is so beautiful and nice? Is it because it's not available every day - the famous "grass is always greener" aspect? Because I have a clear memory of being in love with everything new I could find here when we arrived. And now I have to stop myself from spending a fortune in Stockholm (not only due to the exchange rate).

I only spent a few minutes going through the interior decorating department at Åhléns, and wanted to buy everything and bring back. Oh, how I love Scandinavian designs... good thing I only had two suitcases to pack...

5 comments:

Cissi said...

Jag har ju bara ett par timmar med flyg till Sverige men jag känner precis likadant. Jag tror inte det har med avstånd att göra. Jag tror att personer i Sverige som flyttat från sin hemstad kan känna likadant. Jag bloggade lite om det för ett tag sen när jag hade läst Nu vill jag sjunga dig milda sånger. Efter nästan 13 år från Sverige känner jag fortfarande likadant....

Saltistjejen said...

Jag tror som Cissi här ovan att det inte behöver ha att göra med avståndet i sig. Självklart spelar avståndet roll på så vis att man kasnke besöker sitt hemland mer sällan ifall avståndet är långt jmfrt med om det vore kortare. Men jag tror även det hanldar om att ju längre man är borta från hemlandet desto mer förändras både det och du själv, fast kasnke åt olika håll?? Självklart skapar det en förvirring när man då besöker landet eftersom så himla mycket är sig så likt, men samtidigt är det mycket som förändrats och som gör att man inte riktigt känner sig "hemma".

Familjen Bornö said...

I would say (just as) confusing, *from a European perspective*. I am also realizng that I also find it harder the longer I've been away.

8 years in March..you really get thrown between the "oh my goodness, this IS a lot of who I am, I know every house, street sign" when I visit Sweden mixed with "I don't understand this anymore" and then the familiarity when arriving back home abroad again, but then again I am a foreigner here as well.

I can't explain it properly, confusion is the word.

Anonymous said...

Hoppla, ja du forstod nog vem det dar var. :)

JaCal said...

Cissi - ja, det är nog kanske så. Lätt att fastna i avståndet i mil och inte avståndet som så. Önskar hett ibland att det var lite närmare...

Saltistjejen - jo, så är det säkert. Undrar hur det var på den tiden man åkte båt och tåg över hela landet och kanske gjorde en resa per livstid tillbaka...

Familjen Bornö (ja, jag vet ju vem du är - fniss!) - I know what you're talking about. And I don't know if I'm happy or not that it doesn't seem to be a matter of distance...