Wednesday, April 04, 2007

Jag har tappat bort Påsken...

Jag kan inte riktigt komma ihåg vad jag egentligen brukade göra på påsken när jag bodde i Sverige. Men jag brukade göra "nått".

I Sverige är ju påsken en långhelg. Och den ju inträffar alltid på våren (även om man kan ha otur och ha snöstorm på Påskafton) - så om inte annat åkte man iväg någonstans. Till något. "Vad ska du göra över påsk" är en helt relevant fråga i Sverige.

Här är påsken visserligen en stor religiös högtid, men det är ingen långhelg. I morgon är en vanlig torsdag, på fredag är en vanlig fredag och på måndag är påsken över och man börjar dekorera affärerna med Mors Dag saker istället för påskkorgar. En del affärer har stängt på söndag, Easter Sunday. Men annars märks inget egentligen.

I Sverige klär barnen ut sig till påskkärringar (åtminstone när jag var liten... gör man det längre??). Här kommer påskharen, The Easter Rabbit. Jag har ingen riktig relation till påskharen. Påskkycklingar ja. Påskharar nej. Barnen kan åka och träffa påskharen personligen, precis som man kan åka och ta ett snack med jultomten innan jul (på shopping mallarna - så troligtvis pratar man om önskningar med påskharen).

Innan vi hade barn var helgen bara en av flera under våren. Den passerade nästan obemärkt förbi. Inget speciellt ledigt, bara lite mer påskdekorationer i affärerna. Maken som är rätt ointresserad av högtider suckade mest över mina försök att få till någon slags "påsk". Det är svårt att hitta ris till påskriset (det har oftast varit lövsprickning sedan länge på de träd som ens tappar löven) (och det är liksom inte samma sak med påskfjädrar på någon stor, lövig kvist...).

Men nu när jag har barn försöker jag hitta något sätt att fira påsk på det sätt som vi gjorde när jag var liten (hur det nu var...). Åtminstone så det inte passerar obemärkt förbi. I morgon på vår lilla svenska skola här kommer barnen att få vara påskkärringar (fast vi håller dem i vår trädgård, vill inte chocka grannarna med häxor som kommer och ringer på dörren när det inte är sista oktober) (och dessutom jobbar ju alla, det är ju vanlig dag). De ska få måla ägg. Vi ska äta någon slags påskmat. Jag ska försöka få till något påskris. Jag har svenska påskägg som jag ömt sparar år från år som jag ska fylla med något.

Måste kanske blanda in en påsk hare på något sätt också. De är ju trots allt amerikanska medborgare och upplever ju just nu sin barndom här...

Om några år kommer de att tycka jag är helkonstig som yrar om att fara till blåkulla på kvast.

(I just felt like writing in Swedish today)


Updated Thursday:

My little attempt to "påskris"... found a tree with only few leaves...

4 comments:

Annika said...

Har precis skrivit ett liknande inlägg på min blogg, om Påsken som intet är...Konstigt i detta religiösa land, men...
Visst kan man sakna den. I min svenska-grupp brukade vi också fira lite svensk Påsk och skärtorsdag och allt det där...Men idag är många bortresta och barnen börjar bli stora, så...
Jättesvårt att få till Påskstämning när den bara uppmärksammas en enda dag, söndag, och när följande dag-måndag-är en helg vanlig dag.
Nä, jag har inte heller ngn relation till Påskharen, brukar gämma Påskägg åt Karolina som hon får leta upp.
Jag vet, komma och yra om Påskhäxor är helt hädiskt ;-)))) Vet vad du menar...

Fia said...

Glad Påsk till dig och din familj!

Anne said...

Vilket bra intiativ från din sida och att du försöker få till en påsk enligt det vi är vana och uppväxta med. Vilken toppendag ungarna kommer att få, båda dina och de amerikanska ungarna kommer gilla det!

Som du säger, när man inte har barn så försvinner påsken verkligen i tommar intet när man bor här i USA. vi har ju inga barn så för oss känns det verkligen ingenstans det är påsk nu, det märks ingenstans och "påskkänslan" existerar inte alls.

När jag var liten började vi ladda inför påsken någon vecka innan genom att min mamma och jag började odla påskgräs. Hade en liten kruka inomhus som vi hällde gräsfrön i, sen fick jag vattna och följa med dag från dag hur det framskred. Rusade till krukan varje morgon (var väldigt ivrigt stiga upp tidigt de veckorna...) för att se om det hänt nåt under natten. Lyckan var stor den dagen de första grässtråna tittade upp. Lagom till påsk var det en riktig matta i krukan och vi dekorerade gräset med lite prydnadsgrejer som påskycklingar, fjädrar och sånt liknande påskkrams.

Såna där hårda pappersägg som man kan öppna och fylla med godis. DET är ju bara påsk. Helst ska de förstås fyllas med svenskt smågodis...

Ärligt talat så har jag blivit lite besviken hittills på de högtider som varit, nyår var också en besvikelse. Kändes och märktes ingenstans det var en speciell dag. Även om man inte gör nåt speciellt i Sverige så KÄNNS det i luften det är nyår och det smittar av sig.

Midsommar firas ju förstås inte här, men brukar ni privat se till att uppmärksamma den dagen ändå och få lite midsommar hemma i trädgården?


-Anne

JaCal said...

Annika - har läst nu och tänk så lika vi upplever det!! Så det gäller att passa på med andra ord så länge barnen vill vara påskkärringar... ;-) Har i alla fall fått upp lite påskris ...

Fia - det samma!!!! Glad påsk!

Anne - jag hoppas det... Fast jag inser att jag nog måste släpa iväg barnen på Egg Hunt också - som de amerikanska barnen gör. Påsken blir verkligen en "icke-helg"... Ska lagra upp med påskpynt nästa vecka i Sverige till nästa år. Mina fjärdrar går verkligen på sista varvet... Jaaa - jag firar alltid midsommar - men det är ännu mer deppigt här faktiskt. Jag är midsommar-freak och blir mest bara ledsen. Men jag har en liten midsommarstång med plastblommor (då är det ju så hett här att inget annat går) som vi tar fram och dansar runt och så. Men någon midsommarkänsla går INTE att få fram. Så jag har infört regeln: midsommar=vara i Sverige. Nyår är också otroligt blekt här jämfört med i Sverige tyvärr...Låter som ni hade supermysiga påskar! Du får väl börja odla lite gräs i i Oregon också! ;-)