I've come to really like Facebook. Initially I wasn't so sure about the whole thing - but the last couple of months I've started to like it a lot. Or maybe not Facebook per se - rather the communication and contact I can have with friends through that channel. I never do any of the applications (I have even turned off all notifications about them) and I don't poke or compete in different games. I update my status, comment on other friend's status and share posts, links and photos, I keep to the status, newsfeed and profile home pages and keep away from the rest.
I really enjoy how funny some of my friends are using the status updates. Signing into Facebook there is always something there that makes me smile and sometimes someone's status report turn into small conversations.
I find it a great complement to bloggning and e-mailing- and meeting irl for that matter. I'm suddenly updated on dear friends with different schedules that I haven't been able to see in a long time, I know about good things and bad things that happens to others that I might no know otherwise (a friend who was in a car accident with her kids, another who lost his grandmom, friends that are being down and really need to be cheered - or are happy and makes me smile).
And working from home, sans co-workers, it's a great substitute to the coffee corner in the office...
10 comments:
jag håller med! jag har loggar in flera gånger om dagen för att se vad alla har för sig men jag struntar också i alla applications. Jag var iaf tvungen att se vilken svensk jag var häromdagen men annars struntar jag i allt sånt.
Really!??
Jag är nog den i "gänget" som tycker minst om FB, men jag smyger omkring där ändå över makens konto. jag vet inte...
Jag tror fortfarande inte att det är ngt för mig
"R is busy patting his dog"....
Jaha, och???
Nej, jag vet inte...
jag kanske inte har gett det en fair chans? jag tog ju bort min egen profil därifrån just därför att jag inte fattade (fattar) vitsen. Men ja...vem vet??? Kanske skaffar jag mig ett konto igen...man ska aldrig säga aldrig o dom flesta är ju klart positiva till FB.
Men det är ju grymt stort bland kiddsen i middle school, och det kan jag förstå!! Dom har ju jättekul på FB.
För mig räcker det (än så länge) med bloggen o mailen...
Jag gillar det också, just för de anledningar du listar. Jag pokar inte någon eller leker vampyr, utan det är just bilder, meddelanden, status osv som är kul. Ett enkelt sätt att hålla kontakt med de flesta vänner från ett och samma ställe!
I agree!
Jag har fått kontakt med mina gamla kompisar från stallet igen. Vi hade så kul ihop på den tiden och lika kul är det idag att prata med dom.
Sedan gamla barndomskamrater, jag tycker helt klart att Facebook är bra. Allt tjafs kan man hoppa över.
Cissi - ja, jag tycker det blev bättre med nya layouten och allt sånt försvann mer i bakgrunden. Nu är det det centrala man ser. Stort fan!
Annika - det kanske beror på vilka man ha på vänlistan *fniss*! Du får hitta några som inte klappar hundar. ;-) Skämt å sido var jag ju mycket skeptisk i början - öppnade mitt "officiella" konto mest för jag var tvungen för "alla" på jobbet gjorde. Men sen jag har mitt mer privata har det blivit roligare. Jag vet inte hur kidsen använder det - men jag har i alla fall roligt med mina vuxna vänner. Statusrapporten blir ju lite som mikrobloggning på sätt och vis - där händer saker som man inte gör blogginlägg av, eller telefonsamtal, eller mail. Men du ska nog vilja för att det ska vara kul. För mig passar det perfekt och det gör mig alltid på bra humör att kika in och se vad vännerna gör över världen.
Anna - ja, jag gillar det skarpt sen man insåg att man kunde stänga av alla applikationer etc. Det har blivit en daglig rutin att gå in och kika och skriva och fnissa.
Veronika - visst är det! Och så "lättsamt"! Man behöver inte sitta i telefonen i timmar, eller skriva långa mail - utan bara snabba kommentarer om man vill - ett parallell kanal till vännerna helt klart. Och japp, tjafset kan man hoppa över - och numera ser man det ju knappt om man håller sig till de två första flikarna. I like!
Hi JaCal! It would seem that I just now discovered the Foreign Swedish Alien Community, and that's how I stumbled upon your blog.
Living in remove Africa, I read you on the Facebook thing, although I recently had a bad experience with FB sending out an invite in my name, although totally uncalled for. The whole thing resulted in me removing much of my personal data and making my FB page as public as my blog. And that sure works for coffee breaks, I think!
Kram från Afrika!
Esther
Hi JaCal, I just wrote a post similar to this, but I didn't spend much time analyzing Facebook, but it was all the interesting things happening on Facebook that got me thinking...
I have found all kinds of friends from 20 years ago on Facebook!
Esther - well welcome! ;-) I'm sorry to hear that you had problems. I haven't heard of someone had the same problem - but I guess the darn spammers and destroyers are everywhere. I'm very restrictive about how I use all social media - it's scary too how things can go wrong. But when Facebook works - it's great!
Indie - It really is an interesting phenomena. I must say though - that most of my friends are "new" friends - I have more or less none from my earlier days. Which would be really fun. They hardly e-mail... I can't wait for them to come online more- living far away the Internet is a perfect media to stay in touch when you can't meet face to face...
I just started to use facebook last week and I already have got reconnected with class mates from Sweden that I haven't seen or heard of in 15 years!! It's so awesome :)
Christer - it's really nice! And it's not as much as a commitment as having a blog. And you can always choose how much you want to show (in the case you _don't_ want to reconnenct to class mates... ;-)
Post a Comment