Monday, January 12, 2009

Wedding bells

I attended a wedding over the weekend. It was my second American wedding - the first being a much more informal one than this one. Since the bride and groom got married in a Lutheran church the actual wedding ceremony was almost just like the ones you would see in Sweden, without the songs and the readings by other persons (at least in this ceremony). They even had church bells in the little cute church in Palo Alto - very nice!

There are a couple of things that are different compared to Swedish weddings. There is no toastmaster - so if you're going to do a speech - you have to wait for the "microphone to be open" and just get up there when you fell like it yourself. There is no formal seating - usually smaller tables with free seating (which I guess lessens the stress before a wedding a lot - that is thing that do take a lot of time - to seat everyone beforehand - on the other hand - you can really have a lot of fun at a wedding since you'll be sitting with new people), compared with the normally u och e-shaped tables at a Swedish wedding. Since there is free seating, you don't dance the first dance with your "partner at the table" - but with whomever you came with (meaning I had to dance with my "I-never-dance-sober-or-drunk"-husband...). And people actually leave before the bride and the groom - and they wear black... and that really takes getting used to. But - I'm starting to think it's not to bad after all... It's tricky to find a suitable dress for a formal wedding - and if you can wear a black one you really can be able to use it again and you have more to choose from...

All in all - it was a beautiful wedding, the bride was gorgeous - she just couldn't stop smiling and they were so beautiful together. I'm so honored to have been invited and share this day of love - and I hope they're having a great time on their honeymoon in Hawaii!

13 comments:

Anna said...

When I went to an american wedding they had no idea why I was talking about a "toastmaster". They thought it was some kind of toaster oven. After that I´ve learned that it´s called Master of ceremony (or MC)... So many things are different here. But I also like the american weddings. They are so relaxed.

Saltistjejen said...

Jag har vairit på ett enda amrikanskt bröllop och det var en upplevelse. En av mina bästa vänner här gifte sig. Jätteroligt, men väldigt annorlunda än de flesta svenska bröllop jag varit på. För det första var det sååå många fler gäster! Och så var det "inmarsch" där brudens och brudgummens föräldrar presenterades och sedan hela bröllopsföljet. Ojoj!
Och jag gillade inte att sitta vid en massa små runda bord enbart med folk man känner. Men framförallt hade jag lite svårt för att man dansade och hade middagen samtidigt. Det blev liksom varken hackat eller malet på ngt vis. Och maten hann kallna och njae, det var ingen höjdare. och jag saknade talen. Det var inte alls så många.
Men å andra sidan kan det ibland vara alldeles för många , långa och trista tal på svenska bröllop....
På det stora hela var det en jätterolig uplevelse dock. Även om jag kasnke föredrar det ngt mer personliga bröllopet i mindre skala.
Kul att i hade roligt!
Kram!

Anonymous said...

hi maam,

i hope u remember the Anonymous commenter on you beautifully maintained blog. :)

you are right it feels very good to be invited to a marriage.

could you plz. let me know who is a toastmaster

thanks n regard

MrsW said...

Jag har aldrig varit på ett amerikanskt bröllop, men dock på ett irländskt - vilket jag har kvar i mitt minne som en av mina mer märkliga upplevelser... Men den historian tar vi en annan gång!

Dock, att ha svart är väl mer och mer ok hemma också? Jag hade svart på ett bröllop för några år sedan (var gravid, hade inte så mycket val) men jag var långt ifrån ensam.

Kram
MrsW

Annika said...

Det är kul med amerikanska bröllop. Jag har hunnit vara med om SÅÅÅÅÅÅ många, och varit brudtärna på ett par också.
Det är annorlunda, större, mkt större än hemma. Alla dessa brudtärnor och marskalkar...jösses!!
Och the cocktail hour, och allt...
Jag gillar att det INTE är bordsplacering. Jag brukar tycka att det är SÅÅÅÅ jobbigt hemma, oftast iallafall.
Men jag saknar att man inte festar längre, som man gör hemma. hemma är ju brröllop verkligen en ROLIG och underbar fest. Här är det mer formellt och så slutar dom så snabbt. Om vigseln börjar fem är festen slut innan midnatt, trist.
Jag har varit på så många bröllop här, men på dom flesta har man itne dansat under själva middagen, jag vet att jag varit med om det ngn ggn. Oftast tror jag dock att DJ'n eller bandet börjar spela till dans efter middagen.
En annan sak som är annorlunda är alla dessa showers innan själva bröllopet.
Toastmaster är ngt helt annorlunda här. Min sväger är toastmaster och är med i klubb för toastmasters, tror det handlar mer om public speaking än att vara festvärd.

Desiree said...

Bröllop är alltid kul att gå på. Roligt att få läsa om skillnaderna mellan ett typiskt ameriknaskt bröllop och ett svenskt. Jag har gått på många svenska bröllop men ännu inte något här i USA. Jag antar att det finns för och nackdelar med båda typerna.

Ally said...

What always struck me as kind of fun about Swedish weddings are the games (at least some of the ones I've been to).

Not too many of my friends are married and the ones who are, I've either been in the wedding party (therefore sat at the important table) or it's been in Sweden with assigned seating.

One cool thing our one friends did was put little bios about each person in a booklet that everyone got. You know Swedes always appreciate a little extra help in breaking the ice. ;-)

Anna, Fair and True said...

Jag gillar svenska bröllop mer! Har iofs inte varit på ett amerikansk men väl på flera brittiska. Ett var typ 200 gäster och armenier och ändå så slutade det innan midnatt. Så trist! De flesta gick så fort middagen var slut kl. 10. Jag gillar att svenska bröllop är välorganiserade och har en massa tal, spex osv. Dessutom gillar jag att träffa nytt folk så bordsplacering är bäst! Det är dessutom kul att läsa de roliga beskrivningarna av gästerna som brukar vara med i programmet.

På tal om klädsel, enligt Ribbing så kan man

Anna, Fair and True said...

Fortsätter min kommentar:
Enligt Ribbing så kan man ha svart klänning på svenska bröllop men helst inte efter det anses lite dystert. Har man svart ska den helst inte vara helt enfärgad och/eller man bör kombinera med någon klatschig färg.

Petra H said...

Det är alltid intressant att jämföra olika bröllopstraditioner, jag har faktiskt varit på fler utländska än svenska bröllop (och aldrig ett svenskt kyrkbröllop, de tre jag varit på har alla varit utomhus). Jag gillar också den svenska traditionen med toastmasters, och tycker att spanska bröllopsmiddagar är så tråkiga för det är aldrig några tal och inget händer, tror knappt ens ett välkomsttal, utan man äter (sittandes med dem man känner) och sedan är det dans tills man blir utkastad för nästa bröllopsfölje ska in! Japp, det är visst väldigt vanligt med 2-3 bröllopsmiddagsskift på hotellen i Spanien så man får välja lunch-, eftermiddags- eller kvällsmottagning (så mycket för spanjorer som brukar kunna festa hela natten)!
Needless to say så kommer jag se till att vårt framtida spanska bröllop blir en blandning av svenskt och spanskt och vi ska minsann se till att inte behöva avbryta festen i förväg...

JaCal said...

Anna - I guess that is more a correct translation of the function - master of ceremony. It's pretty practical to have one though - someone outside the family that sort of keeps the things together. We had two good friends at our wedding - they did a fantastic job and we could just relax.

Saltistjejen - I guess it all has its advantages and disadvantages - being seated with boring strangers for five hours at a wedding with really boring speeches can be an evening from hell too... ;-) But I do like the more formal seating - and getting to know new people in relation to the wedding couple.

Anonymous - welcome back! Well, I guess Anna above is right - a Swedish toastmaster at a wedding in the "master of ceremony" - the person that holds it all together, the "leader" of the wedding party. He or she is the one who is in contact with the caterers, the speakers, the band to play and coordinating it.

Mrs W - ja, Anna skriver ju ovan att to m fru Ribbing säger att det är ok med svart - så det är väl bara jag som är old fashioned som vanligt och inte hänger med i trenderna - haha! ;-)

Annika - ja, det är olika och båda har sina för och nackdelar helt klart. Det är mycket mer innan - showers, bridal hen party, rehersal dinner etc etc - det är ju lite kul. Då blir ju också själva ceremonin inte lika "stor" eftersom man också gjort allt innan (man får ju alla presenter i förväg också). Ja, de är verkligen kortare än de svenska - alla svenska jag varit har varit långa historier - ofta med vickning framåt natten.

Desiree - jag har varit på betydligt fler svenska än amerikanska. Det är kul med alla typer av bröllop och kul att se skillnaderna!

Ally - I've only been to a few with games. Mostly they have been part of speeches. All the wedding I've been to have had the bios about the people - and I LOVE that - that gives you something to do if it's boring - and also makes you learn about the guests. We had that too - and a seating plan so people could get a sneak preview of the other guests... ;-)

Anna - jag tror också jag föredrar bordsplaceringen - och gästprogrammet. Maken ser jag tillräckligt av haha! ;-) Aha - så man kan ha svart klänning - intressant. Jag har aldrig varit åå något svenskt där någon haft svart och skulle nog inte valt det alls - även med en klatschig färg. Men det är ju både snyggt och rätt praktiskt faktiskt!

Petra H - jag gillar tal jättemycket! Speciellt om man inte känner bruden eller brudgummen så väl - då får man ofta en bra bild - och många är ju så otroligt förberedda. Haha - en blandning blir nog bra - plocka ur godbitarna ur båda! ;-)

Ally said...

Only about half of the American weddings I've been to have had assigned seating. It's always better that way because you know the bride and groom have agonized over the arrangements and typically it's a good fit.

I was on the younger side and didn't have much experience planning a wedding. Compared to so many other brides I've heard of, I didn't have rehearsal dinners, bridesmaid gifts, showers, registry, and all that stuff that is common here. I let my two friends here in the US pick out what they wanted and merely suggested a color, how should I know what style would be flattering on THEIR figure. ;-)

My Swedish girl friends thought it was HYSTERICAL to give me a Swedish style bachelorette party and my American friends were delighted to torture me on the streets of Stockholm.

JaCal said...

Ally - I like the formal seating - and I actually thought it was kind of fun to do too. You really work hard to try to find good matches so people will have a good dinner. We had a bit of an "untraditional" Swedish wedding since we had a civil ceremony, no bestman or bridesmaid. I've seen that some stores do registries in Sweden - but not at all like here. We didn't want gifts at all... we got married in Sweden and flew back the day after - and our suitcases were already full... ;-) My friends were so nice with my "möhippa" - now embarrassing moments at all.